Lär dig känna igen olika våldstyper

Våldet tar sig många olika uttryck och det är genom att öka kunskapen om vilka dessa uttryck kan vara, som chansen ​att komma offer till undsättning ökar ​Vad är det som händer? Är det mig ​det är ​fel på?

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.

Definition av våld enligt psykologen Per Isdal (Meningen med våld, 2001) 

Olika våldstyper: Våld är komplext och olika sorters våld hänger ofta ihop.
Våldsamma relationer innehåller oftast flera typer av handlingar. Det är alltså sällan fråga om endast en typ av våld. Det blir en ond spiral av våld som skapar ett mönster där offret kontrolleras, isoleras och bryts ned. Här en rad olika våldstyper:

Fysiskt våld kan vara knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, hålla hårt, stryptag, hindra någon med sin kropp med mera Våldet kan även bestå i att använda tillhyggen, knivar eller vapen. Allt fysiskt våld är att beteckna som olika grader av misshandel. När förövaren gör något mot offrets kropp som gör ont, ger obehag eller skadar hen är det fysiskt våld. Skadorna kan vara akuta och ge livslånga men.

Psykiskt våld är när förövaren isolerar offret och begränsar hens livsutrymme, genom ord och sitt beteende utövas psykiskt våld. Det kan handla om olika typer av verbala kränkningar, att förödmjuka, trycker ned, nonchalera, hotar (direkt eller indirekt), agerar ut svartsjuka, utövar kontroll eller inte låter hen träffa vänner eller andra betydelsefulla personer, isolering, utpressning och kontroll som leder till psykologisk nedbrytning. Det psykiska våldet kan även innebära att hot riktas mot barn, husdjur eller närstående till den som utsatts. Förövaren förlöjligar och nervärderar exempelvis offrets uppträdande, utseende, åsikter och/eller hens sätt att vara. Förövaren kan även agerar oförutsägbart på sådant sätt som att löften bryts och att offret gör fel oavsett vad och hur hen gör. I det psykiska våldet ingår även kontroll och svartsjuka.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ses som ett samlingsbegrepp för användandet av kontroll, hot, isolering, förskjutning och våld i syfte att tvinga en familjemedlem till lydnad, för att upprätthålla en familjs och släkts heder eller anseende. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det anses ha skadats. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet finns det en bred konsensus, bland såväl myndigheter som forskare, gällande våldets utmärkande drag. Ett utmärkande drag för hedersrelaterat våld och förtryck är att det är kollektivt utövat eller sanktionerat. Våldet och kontrollen understöds eller uppmuntras av flera personer i släkten och är förankrat i en bredare krets. Även släktingar eller andra personer utanför den allra närmaste familjen kan vara förövare. Utövandet av kontroll eller våld kan också vara ett resultat av tvång, exempelvis genom att familjemedlemmar (ofta pojkar och unga män) tvingas utöva kontroll av syskon, mödrar eller kusiner. Våldet och förtrycket involverar samtliga familje- och släktmedlemmar på olika sätt och det legitimeras och sanktioneras genom sociala normer som kretsar kring heder som gruppens moraliska centrum.

Företagsrelaterat våld är när förövaren tar makt och kontroll över personens sin/deras  företag. En form av ekonomiskt och strukturellt våld där en förövare, efter att den utsatta lämnat relationen, missbrukar sin kontroll över ett gemensamt eller tidigare delat företag för att dölja ekonomisk information, som fakturor, intäkter eller skulder. Detta syftar till att beröva den utsatta ekonomisk insyn, kontroll eller rättmätiga tillgångar, och kan leda till långvarig ekonomisk osäkerhet, maktlöshet eller rättsliga svårigheter för den utsatta.

Ekonomiskt våld: när förövaren tar makt och kontroll över sin partners ekonomi. I en parrelation kan det ta sig uttryck i att en part inte har insyn i varken sin egen ekonomi eller i den gemensamma. Det kan vara att offret inte får behålla sin lön eller till och med inte tillåts arbeta. Det kan även vara att förövaren tar lån i offrets namn eller har tillgång till dennes bank-id. Det ekonomiska våldet påverkar ofta offrets kreditvärdighet som leder till att hen saknar ekonomiska möjligheter att lämna relationen. Det kan exempelvis leda till att hen får svårt att skaffa en egen bostad.

Eftervåld avser den typ av våld som kan följa efter att en person som blivit utsatt lämnat sin partner (förövaren). Ibland tar våldet inte slut för att en våldsam relation är slut. Då kallas våldet för eftervåld. Den som utsätts för eftervåld kan ha svårt att bevisa, hävda eller styrka att den blir utsatt av både utsattheten innan separationen eller att den blir utsatt för eftervåld. Den manipulative har som regel haft ett mönster av att ta makt och kontroll, ljuga, undanhålla eller på andra vis manipulera redan långt innan separationen varit aktuell.
Eftervåld kan bland annat visa sig genom allt från psykisk misshandel såsom kränkningar, ryktesspridning eller trakasserier både sett till ovälkomna sms, mejl etc till att förövaren uppehåller sig på personens arbetsplats eller fortsätter kontrollera personens ekonomi, så kallat ekonomiskt våld. Andra exempel på eftervåld är att gärningspersonen vänder rättssystemet eller myndigheter emot den utsatte genom att börja förhala bodelningar, startar vårdnadstvister eller saboterar kontakter med t ex socialtjänst, försäkringskassa som manipuleras att mer tro på förövaren än på den som utsatts. Förövaren kan sätta sig på tvären och neka en person som flytt tillgång till gemensam bostad och bohag (tänk på att inte skriva dig på en ny adress, när du gjort det har du inte längre rättigheten att gå in i tidigare gemensam bostad. Ta med dina saker först, om du kan) Förövaren kan också sabotera utbetalningen av underhåll och bidrag genom att manipulera folkbokföringen.

Sexuellt våld: är när förövaren tvingar sin partner att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om sexuella trakasserier, att tvingas se på porrfilm, ofrivillig beröring eller våldtäkt. Sexuellt våld i en parrelation handlar många gånger om att den som utsätts upplever att hen tvingas till sexuella handlingar för att undvika andra former av våldsutsatthet.

Reaktivt våld: Reaktivt våld är en form av gaslighting för att få dig ur balans och tvivla ännu mer på dig själv. Ibland kan förövaren hetsa/plåga dig psykiskt till en punkt där du tappar det. Du kanske skriker eller knuffar förövaren. Då säger förövaren t.ex: ”Du är verkligen psykiskt sjuk”, ”Det är ju du som misshandlar mig”
Kom ihåg att det är DU som är utsatt. Förövaren använder det här beteendet för att manipulera dig och ibland också för att manipulera omgivningen till att tycka saker om dig.
Reaktivt våld/Reaktiv misshandel är bara ett sätt av förövaren för att sätta den som drabbas helt ur spel.

Materiellt våld: att förstöra ägodelar (egna eller andras), slå sönder saker, smälla hårt i dörrar eller sparka i väggar för att avreagera sig.

Digitalt våld är när förövaren övervakar, trakasserar eller kontrollerar genom mobil, sociala medier eller digitala tjänster. Som med andra typer av våld kan det användas i både pågående och avslutade nära relationer. Det kan också vara att förövaren spårar partnern genom sociala medier eller appar. Förövaren kan också skicka överdrivet många sms och meddelanden med krav på svar för att utöva kontroll. Våld som utövas på digitala arenor kan vara lika skadligt som annat våld. Den digitala utvecklingen går fort och tekniken utvecklas fort.

Latent våld är mer en känsla och stämning där man beter sig hotfullt och får någon att känna sig skrämd och rädd. Hoten kan vara dolda, exempelvis genom blickar, kroppsspråk och gester. Det latenta våldet påminner om tidigare våld eller hotar om nytt våld.

Försummelse är vanligare än många tror och kan ha långtgående konsekvenser för barn under uppväxten. Försummelse kan innehålla många olika saker.
Här är några:

• Bristande omhändertagande och/eller dålig kvalitet på omhändertagandet
• Bristande tillsyn
• Näringsbrist och dålig tillgång på mat
• Hög skolfrånvaro samt otillräcklig stimulans för lärande
• Avsaknad av medicinsk hjälp och vård

Det finns flera varianter på våld, men VINEERA har valt att ta upp de vanligaste.