Ett upprop till våldsutsatta i Sverige

Ett upprop till våldsutsatta i Sverige: - Det är genom att bli fler i VINEERA som vi kan hjälpa mer!

Nu uppmuntrar vi alla berörda att sammanstråla för förändring i VINEERA. Vi vet att våld i nära relationer inte är ett enskilt problem, utan ett strukturellt misslyckande. Ett misslyckande som upprepas när överlevare, oavsett kön, inte blir trodda, när stödet uteblir och när samhället vänder bort blicken.

Men vi vet också att förändring är möjlig när vi organiserar oss. Vi har makten att kräva bättre – om vi gör det tillsammans.

I Sverige finns lagar och välmenande intentioner, som ratificeringen av Istanbulkonventionen 2014, men i verkligheten möter överlevare fortfarande hinder: långa väntetider för stöd, bristande kunskap hos myndigheter och vårdpersonal, och en kultur av skam som gör att många inte vågar söka hjälp. Men vi har något som kan bryta detta mönster: VINEERA – en medlemsorganisation byggd av och för de som upplevt våld, och deras allierade.

Tänk om vi, precis som så många före oss, vägrade acceptera att gömmas undan och tystas?

I VINEERA kan vi samla våra röster och kräva att politikerna prioriterar våldsutsatta. Vi kan driva på för bättre utredningar, utbilda samhället om våldets olika former, och skapa trygga rum där överlevare kan läka och växa. Genom VINEERA kan vi påverka politikerna att satsa på förebyggande arbete och långsiktiga lösningar.

Det börjar här. Det börjar nu. Vi har alla verktyg vi behöver – utom ett: att vi är tillräckligt många som vägrar ge upp.

Vi vet att våldsutsatta tyvärr finns i vårt land i stort antal. Personer som känner sig oerhört ensamma, ofta förvirrade och svikna av samhällets skyddsnät där många faller mellan stolarna, andra stångar sig blodiga för att få handläggare att tro på och förstå ens historia. Många, många driver en orättvis kamp mot den person man tidigare älskat om möjligheten att få vara förälder till sina barn. En kamp som kantas av misstro, orosanmälningar, ilska och sorg.

Manipulation från förövaren av handläggare och myndigheter är mer än regel än ett undantag. Allt detta oavsett hur den utsattes resa ter sig, drabbar hårt, drabbar offren av våldet både vuxna, barn, familjens anhöriga och närstående. Det är till alla er detta upprop riktar sig!

Bli medlem i VINEERA idag. Stötta ekonomiskt, sprid vårt budskap eller engagera dig direkt. Ju fler vi är, desto starkare blir våra krav – och desto svårare blir det för makthavarna att ignorera oss.

Tillsammans blir vi en rörelse. Tillsammans kan vi förändra systemet.

Har du upplevt våld? - Dina erfarenheter är vårt starkaste verktyg i påverkansarbetet. Är du anhörig? - Ditt stöd är avgörande för att bryta isoleringen. Arbetar du inom vård, socialtjänst eller juridik? - Dina insikter och kontakter kan hjälpa oss att driva på förändring inifrån. Brinner du för rättvisa? - Ditt engagemang kan göra skillnad.

Passa på att scanna QR-koden. Vineera har en kampanj som ger dig möjlighet att bli medlem i VINEERA för bara 25kr för ett helt år. Skriv i meddelanderutan på Swish VINEERA, om det inte redan står där.

VINEERA organiseras av initiativet Massvis och är en ideell organisation, politiskt och religiöst obunden.

Många överlevare av våld upplever djup ensamhet – det kan du ändra. VINEERA arbetar för gemenskap för just våldsutsatta. Bli medlem i VINEERA det är så vi vinner och åstadkommer – förändring.

Likvärdigt adekvat skydd - ett måste

Vi på VINEERA stoppa VINR vill be er se över det vi upplever: att en del av problemen är att det är så svårt att uppnå jämlik, kvalitativt skydd och vård oavsett bostadsort i Sverige. Det grova och dödliga våldet startade en gång med en fladdrande förälskelse, steg för steg blev den något nattsvart och förödande. Kan vi uppnå adekvat likvärdig vård över landet menar VINEERA att vi därmed kan komma långt i att förhindra det dödliga och grova våldet. 

Vård- och skyddsnätskedjan behöver ses över men en stor del av problemen har sin rot i att dessa system inte grundar sig i en rättighetslag utan styrs genom ramlagar. Därmed blir inte skrivelserna i Istanbulkonventionen som Sverige ratificerade 2014 - rättigheter för Sveriges befolkning utan en målbild för våra kommuner att arbeta mot. 

I vårt land finns få eller inga bestämmelser om vilken hjälp våldsutsatta ska mötas av, ingen lägsta nivå på vad adekvat hjälp ska bestå i. Utsatta är helt i famnen på kommunen de bor i, nivån på skyddet som erbjuds beror helt på vilka medel som avsätts och vilken prioriteringsnivå våldsutsatthet råkar ha i just den kommunen. När kommunerna brister får Kvinno- och tjejjourerna ta emot de utsatta. 

Flera tidigare utredningar har kommit fram till (till exempel tillsynen av IVO utgiven 2024-05-02) att “skyddet” kan röra sig om allt från ingen hjälp alls till att ha nåtts av adekvat hjälp och ett återupprättat liv. IVO nämner att barn och vuxna blir kvar i våldsamma och destruktiva miljöer då bristerna leder till att rätt åtgärder inte sätts in. I tre av IVOs granskade ärenden har våldet fått till följd att barn och kvinnor dött. Ibland verkställdes inga åtgärder alls. Detta är verkligheten som de utsatta möter i vårt land idag. 

Deras säkerhet kan inte läggas i händerna på kommuner och regioner som gång efter annan misslyckas i sitt uppdrag: med barn och vuxna som inte blir lyssnade på eller som inte blir trodda. Otillräckliga och bristfälliga utredningar resulterar i att barn blir kvar i en våldsam hemmiljö där den trygga föräldern inte längre finns kvar. Idag händer det att barn blir tilldömda av domstol att leva sitt liv med en förövare. 

Kan vi istället sprida kunskap och fånga upp de utsatta tidigare i våldsspiralen kanske vi kan mota det grova och dödliga våldet innan det blivit verklighet. Hur kan vi se oss själva i spegeln och fortsatt låta detta styras genom ramlagar? Det ska vara en självskriven rättighet att få adekvat hjälp som våldsutsatt oavsett var man bor i landet! Att blunda för denna problematik riskerar liv, orsakar stort lidande, tragedier samt kostar oerhörda summor för samhällsapparaten. 

Att få samhällets byggstenarna att fungera ihop för våldsutsatta är en utmaning. Genom samarbete bygger vi tornet stadigt och tillräckligt högt för att nå målet.

VINEERA medlemsorganisationen för och av våldsutsatta

Bli medlem för bara 25 kronor för ett helt år
genom att scanna koden eller klicka på bilden. 

Våldsutsatta i Sverige: Vi är många, och vi vägrar tystas! – Vi behöver din hjälp!

Nu uppmuntrar vi alla berörda att sammanstråla för förändring i VINEERA! 

Vi vet att våld i nära relationer inte är ett enskilt problem, utan ett strukturellt misslyckande. Ett misslyckande som upprepas när överlevare, oavsett kön, inte blir trodda,  stödet uteblir och samhället vänder bort blicken.

Men vi vet också att förändring är möjlig när vi organiserar oss. Vi har makten och styrkan att kräva bättre – om vi gör det tillsammans.

I Sverige finns fina skrivelser, lagar och välmenande intentioner, t ex ratificeringen av Istanbulkonventionen 2014, men i verkligheten möter överlevare fortfarande hinder: långa väntetider för stöd, bristande kunskap hos myndigheter och vårdpersonal, och en kultur av skam som gör att många inte vågar söka hjälp. Men vi har något som kan bryta detta mönster: VINEERA – en medlemsorganisation byggd av och för de som upplevt våld, och deras allierade. Vi är en ideell organisation, politiskt och religiöst obunden.

Tänk om vi, precis som så många före oss, 
vägrade acceptera att gömmas undan och tystas?

I VINEERA kan vi samla våra röster och kräva att politikerna prioriterar våldsutsatta. Vi kan driva på för bättre utredningar, utbilda samhället om våldets olika former, och skapa trygga rum där överlevare kan läka och växa. 

Genom VINEERA kan vi påverka politikerna, att satsa på förebyggande arbete och långsiktiga lösningar. 

Det börjar här!

Det börjar nu!

Vi har alla verktyg vi behöver – utom ett: 
att vara tillräckligt många som tillsammans vägrar att ge upp.

Bli medlem i VINEERA idag. Stötta oss ekonomiskt, sprid vårt budskap eller engagera dig direkt. Ju fler vi är, desto starkare hörs vår röst, tillsammans kan vi ställa krav – och desto svårare blir det för makthavarna att ignorera oss.

Tillsammans är vi en rörelse. Tillsammans kan vi förändra systemet.

• 
  Har du upplevt våld? Dina erfarenheter är vårt starkaste verktyg i påverkansarbetet.
• Är du anhörig? Din kunskap och ditt stöd är avgörande för att bryta isoleringen och ge individer hopp om en annan framtid – ett värdigt liv.
• Arbetar du inom vård, socialtjänst eller juridik? Dina insikter och kontakter kan hjälpa oss att driva på förändring – inifrån.
• Brinner du för rättvisa? Ditt engagemang kan göra skillnad.

Många överlevare av våld upplever djup ensamhet – det kan du och vi förändra. VINEERA arbetar för gemenskap för just våldsutsatta. 

Bli medlem i VINEERA redan idag – för förändring. För bara 25kr löser du ett medlemskap i helt ett år.

VINEERA-Akademin - vår kunskapsplattform

På VINEERA-Akademin samlar, delar och sprider vi kunskap om våldsutsatthet och dess konsekvenser. Här finns artiklar, forskning, inlägg och samt praktiska verktyg för att öka kunskapen kring våld i nära relationer som kanske kan ge stöd till de som behöver det och för de som idag kämpar med eftervåld.

Vårt mål är att skapa en plats där erfarenheter, kunskap och lösningar möts – för att stärka individer, anhöriga och samhället som helhet. 

Passa på att utforska VINEERA-Akademin och bli en del av vårt gemensamma lärande!

Läs mer här ––>

Lär dig känna igen olika våldstyper

Våldet tar sig många olika uttryck och det är genom att öka kunskapen om vilka dessa uttryck kan vara, som chansen ​att komma offer till undsättning ökar ​Vad är det som händer? Är det mig ​det är ​fel på?

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.

Definition av våld enligt psykologen Per Isdal (Meningen med våld, 2001) 

Olika våldstyper: Våld är komplext och olika sorters våld hänger ofta ihop.
Våldsamma relationer innehåller oftast flera typer av handlingar. Det är alltså sällan fråga om endast en typ av våld. Det blir en ond spiral av våld som skapar ett mönster där offret kontrolleras, isoleras och bryts ned. Här en rad olika våldstyper:

Fysiskt våld kan vara knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, hålla hårt, stryptag, hindra någon med sin kropp med mera Våldet kan även bestå i att använda tillhyggen, knivar eller vapen. Allt fysiskt våld är att beteckna som olika grader av misshandel. När förövaren gör något mot offrets kropp som gör ont, ger obehag eller skadar hen är det fysiskt våld. Skadorna kan vara akuta och ge livslånga men.

Psykiskt våld är när förövaren isolerar offret och begränsar hens livsutrymme, genom ord och sitt beteende utövas psykiskt våld. Det kan handla om olika typer av verbala kränkningar, att förödmjuka, trycker ned, nonchalera, hotar (direkt eller indirekt), agerar ut svartsjuka, utövar kontroll eller inte låter hen träffa vänner eller andra betydelsefulla personer, isolering, utpressning och kontroll som leder till psykologisk nedbrytning. Det psykiska våldet kan även innebära att hot riktas mot barn, husdjur eller närstående till den som utsatts. Förövaren förlöjligar och nervärderar exempelvis offrets uppträdande, utseende, åsikter och/eller hens sätt att vara. Förövaren kan även agerar oförutsägbart på sådant sätt som att löften bryts och att offret gör fel oavsett vad och hur hen gör. I det psykiska våldet ingår även kontroll och svartsjuka.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ses som ett samlingsbegrepp för användandet av kontroll, hot, isolering, förskjutning och våld i syfte att tvinga en familjemedlem till lydnad, för att upprätthålla en familjs och släkts heder eller anseende. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det anses ha skadats. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet finns det en bred konsensus, bland såväl myndigheter som forskare, gällande våldets utmärkande drag. Ett utmärkande drag för hedersrelaterat våld och förtryck är att det är kollektivt utövat eller sanktionerat. Våldet och kontrollen understöds eller uppmuntras av flera personer i släkten och är förankrat i en bredare krets. Även släktingar eller andra personer utanför den allra närmaste familjen kan vara förövare. Utövandet av kontroll eller våld kan också vara ett resultat av tvång, exempelvis genom att familjemedlemmar (ofta pojkar och unga män) tvingas utöva kontroll av syskon, mödrar eller kusiner. Våldet och förtrycket involverar samtliga familje- och släktmedlemmar på olika sätt och det legitimeras och sanktioneras genom sociala normer som kretsar kring heder som gruppens moraliska centrum.

Företagsrelaterat våld är när förövaren tar makt och kontroll över personens sin/deras  företag. En form av ekonomiskt och strukturellt våld där en förövare, efter att den utsatta lämnat relationen, missbrukar sin kontroll över ett gemensamt eller tidigare delat företag för att dölja ekonomisk information, som fakturor, intäkter eller skulder. Detta syftar till att beröva den utsatta ekonomisk insyn, kontroll eller rättmätiga tillgångar, och kan leda till långvarig ekonomisk osäkerhet, maktlöshet eller rättsliga svårigheter för den utsatta.

Ekonomiskt våld: när förövaren tar makt och kontroll över sin partners ekonomi. I en parrelation kan det ta sig uttryck i att en part inte har insyn i varken sin egen ekonomi eller i den gemensamma. Det kan vara att offret inte får behålla sin lön eller till och med inte tillåts arbeta. Det kan även vara att förövaren tar lån i offrets namn eller har tillgång till dennes bank-id. Det ekonomiska våldet påverkar ofta offrets kreditvärdighet som leder till att hen saknar ekonomiska möjligheter att lämna relationen. Det kan exempelvis leda till att hen får svårt att skaffa en egen bostad.

Eftervåld avser den typ av våld som kan följa efter att en person som blivit utsatt lämnat sin partner (förövaren). Ibland tar våldet inte slut för att en våldsam relation är slut. Då kallas våldet för eftervåld. Den som utsätts för eftervåld kan ha svårt att bevisa, hävda eller styrka att den blir utsatt av både utsattheten innan separationen eller att den blir utsatt för eftervåld. Den manipulative har som regel haft ett mönster av att ta makt och kontroll, ljuga, undanhålla eller på andra vis manipulera redan långt innan separationen varit aktuell.
Eftervåld kan bland annat visa sig genom allt från psykisk misshandel såsom kränkningar, ryktesspridning eller trakasserier både sett till ovälkomna sms, mejl etc till att förövaren uppehåller sig på personens arbetsplats eller fortsätter kontrollera personens ekonomi, så kallat ekonomiskt våld. Andra exempel på eftervåld är att gärningspersonen vänder rättssystemet eller myndigheter emot den utsatte genom att börja förhala bodelningar, startar vårdnadstvister eller saboterar kontakter med t ex socialtjänst, försäkringskassa som manipuleras att mer tro på förövaren än på den som utsatts. Förövaren kan sätta sig på tvären och neka en person som flytt tillgång till gemensam bostad och bohag (tänk på att inte skriva dig på en ny adress, när du gjort det har du inte längre rättigheten att gå in i tidigare gemensam bostad. Ta med dina saker först, om du kan) Förövaren kan också sabotera utbetalningen av underhåll och bidrag genom att manipulera folkbokföringen.

Sexuellt våld: är när förövaren tvingar sin partner att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om sexuella trakasserier, att tvingas se på porrfilm, ofrivillig beröring eller våldtäkt. Sexuellt våld i en parrelation handlar många gånger om att den som utsätts upplever att hen tvingas till sexuella handlingar för att undvika andra former av våldsutsatthet.

Reaktivt våld: Reaktivt våld är en form av gaslighting för att få dig ur balans och tvivla ännu mer på dig själv. Ibland kan förövaren hetsa/plåga dig psykiskt till en punkt där du tappar det. Du kanske skriker eller knuffar förövaren. Då säger förövaren t.ex: ”Du är verkligen psykiskt sjuk”, ”Det är ju du som misshandlar mig”
Kom ihåg att det är DU som är utsatt. Förövaren använder det här beteendet för att manipulera dig och ibland också för att manipulera omgivningen till att tycka saker om dig.
Reaktivt våld/Reaktiv misshandel är bara ett sätt av förövaren för att sätta den som drabbas helt ur spel.

Materiellt våld: att förstöra ägodelar (egna eller andras), slå sönder saker, smälla hårt i dörrar eller sparka i väggar för att avreagera sig.

Digitalt våld är när förövaren övervakar, trakasserar eller kontrollerar genom mobil, sociala medier eller digitala tjänster. Som med andra typer av våld kan det användas i både pågående och avslutade nära relationer. Det kan också vara att förövaren spårar partnern genom sociala medier eller appar. Förövaren kan också skicka överdrivet många sms och meddelanden med krav på svar för att utöva kontroll. Våld som utövas på digitala arenor kan vara lika skadligt som annat våld. Den digitala utvecklingen går fort och tekniken utvecklas fort.

Latent våld är mer en känsla och stämning där man beter sig hotfullt och får någon att känna sig skrämd och rädd. Hoten kan vara dolda, exempelvis genom blickar, kroppsspråk och gester. Det latenta våldet påminner om tidigare våld eller hotar om nytt våld.

Försummelse är vanligare än många tror och kan ha långtgående konsekvenser för barn under uppväxten. Försummelse kan innehålla många olika saker.
Här är några:

• Bristande omhändertagande och/eller dålig kvalitet på omhändertagandet
• Bristande tillsyn
• Näringsbrist och dålig tillgång på mat
• Hög skolfrånvaro samt otillräcklig stimulans för lärande
• Avsaknad av medicinsk hjälp och vård

Det finns flera varianter på våld, men VINEERA har valt att ta upp de vanligaste.

Hjärntrötthet - inget en god natts sömn kan bota

 

I torsdags var vi några från vineera som var på en föreläsning med Birgitta Johansson som är specialist i neuropsykologi, och har även en neurobiologisk bakgrund, hon har arbetat och forskat vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Hennes föredrag handlade om hjärntrötthet, något som många kan känna av efter våldsutsatthet.

För mig och mina kollegor var föredraget en ögonöppnare, mycket av det som kopplas ihop med hjärntrötthet har jag tidigare trott enbart var kopplat till symptomen av trauma. I den forskning som Birgitta och hennes kollegor utfört knyts ofta hjärntrötthet ihop med en mängd sjukdomstillstånd och trauma mot skallen. Hon pratade även om att det kan hänga ihop med högt stresspåslag.

Här har jag hittat en artikel som i stora drag är det samma som hon berättade i sitt föredrag, artikeln är hämtad från Neuro.se och publicerades 2021-02-10

Den ofattbara hjärntröttheten

Den 10 november hade vi en digital föreläsning kring hjärntrötthet med Birgitta Johansson, docent, Universitetssjukhusöverpsykolog och specialist i neuropsykologi.

Birgitta förklarade att man till att börja med måste skilja mellan att vara trött och hjärntrött. Hjärntrötthet är så mycket mer än en vanlig trötthet, det är inget som en god natts sömn kan bota. 

Symtom

Vilka symtom man får av sin hjärntrötthet är väldigt individuellt och kan variera otroligt mycket från dag till dag. Vanligt är att man har koncentrationssvårigheter, att den mentala energin snabbt tar slut och att det sedan tar lång tid att återhämta sig. Andra vanliga symtom är sömnproblem, lätt till gråt och huvudvärk (pga. överansträngning). Likaså ökad irritabilitet, tanketröghet,  minnesproblem, ökad stress-, ljud- och/ eller ljuskänslighet och svårigheter att ta initiativ.

Energinivå

Birgitta talade om energinivåer och hur mycket det kan skilja mellan individer. Hon beskrev hjärntröttheten med en liknelse som en person hade använt för att förklara sitt tillstånd. Personen förklarade att de hade köpt en husvagn. Med bilen visste de att de kunde köra en viss sträcka på en tank, men efter köpet av husvagnen så räckte inte längre en tank hela vägen. Det var något tyngre att dra, vilket gjorde att det gick åt mer bränsle att ta sig fram samma sträcka. Samma sak gäller vid hjärntrötthet. Det är mer att bära, allt tar mer energi och den räcker inte till för allt som skall göras under en dag, utan man behöver vila för att få mer energi.

Birgitta beskrev energinivåerna som ett mobilbatteri där en frisk person har en telefon med nytt batteri och som börjar dagen med fulladdad energi. Under dagen försvinner kanske lite av batteriet/ energin, men man klarar sig bra ändå. Framåt kvällen är batteriet på en nivå där det snart är dags att ladda igen. En person utan hjärntrötthet får den energiladdning

som hjärnan behöver efter en god natts sömn. En person med hjärntrötthet kan däremot ha energi som en gammal telefon men med dåligt batteri. Trots en hel natts sömn vaknar man tömd på energi då hjärnan inte har fått den laddning som den behöver.

Hjärntröttheten kan göra att man behöver ladda/vila redan efter halva dagen och trots vilan kan energin ändå vara slut innan dagen är till ända. Energin kan ta slut snabbt och det kan då kännas som hjärnan stänger av och slutar skicka signaler. En del kan bli så desorienterade att de behöver hjälp att ta sig hem trots att personen rört sig i välkänt område.

Hjärntröttheten syns inte utanpå och det kan vara svårt för andra men även för en själv att förstå. Ju mer man känner sig själv, hur man själv fungerar och vad som är bra för mig utifrån min situation och vardag, desto lättare blir det att få ett fungerande liv. 

Strategier

Birgitta tryckte på vikten av att spara på sin energi, men samtidigt att man inte plockar bort allt som man upplever som roligt. Det kan vara bra att organisera sitt liv, dela upp uppgifter över flera dagar och försöka att fullgöra något varje dag.

Hon beskrev hur hjärntrötthet fungerar över tid och att den kan utlösas av en rad olika anledningar. Birgitta förklarade att man fortfarande inte kan säga vad det är som gör att vissa får dessa problem och varför vissa blir bättre över tid medan andra inte återhämtar sig. Hon tog upp hjärnskakning som exempel, vilket oftast inte är så märkvärdigt utan de flesta återhämtar sig helt efter några veckor. För andra kan en hjärnskakning förändra livet och ge en långvarig hjärntrötthet med allt vad det individuellt innebär. Sedan finns det de som återhämtar sig till viss del som vid t.ex. en stroke eller annan påverkan på hjärnan. De kanske kan börja arbeta igen, energin går upp och ner, de är i större i behov av anpassning och tid för återhämtning. Risken är dock att man då kämpar på för mycket och ligger på sin maxgräns för vad man klarar av, man kan då köra slut på sig själv och sin energi. Det tar då lång tid att återhämta sig. Det är viktigt att man sparar på sin energi, så att den räcker länge och inte bara för en vecka. Likaså att man tar det försiktigt när man skall gå tillbaka till studier och arbete så man inte bränner ut sig, förklarade Birgitta. Hon gick sedan vidare och presenterade hemsidan www.brainfatigue.se som är en hemsida om hjärntrötthet, där du kan läsa kring symtom, utredning, behandling med mera. Där kan du även göra ett självskattningstest för att få en uppfattning kring hur vida du lider av hjärntrötthet och om du borde söka hjälp för din problematik.

Birgitta presenterade också en App till mobilen som heter ”MentalFatigue”, där du kan göra en egen skattning av din mentala trötthet. Appen gör en uträkning och lista över  tid, så du kan följa din hjärntrötthet från dag till dag.

Hjärntrötthet och depression

Det är viktigt att man inte blandar ihop hjärntrötthet och depression förklarade Birgitta. Det är många som tror att en person som är väldigt trött, är deprimerad, vilket inte behöver vara fallet. Det är därför oerhört viktigt att man  som läkare har god kunskap om patienten och ser om det finns en depression, eller kanske en ångest med i bilden utöver hjärntrötthet. Om läkaren inte ser till helheten, utan föreslår att patienten skall umgås mer med vänner för att dämpa depression, kan det istället ge en ökad påverkan på hjärntröttheten.

Mätning av hjärntrötthet

Birgitta berättade att hon länge varit intresserad av att kunna mäta och se vad som händer i hjärnan vid hjärntrötthet. Teorin är att det sker något på cellnivå, men tyvärr finns det inget instrument att mäta detta med. Hon berättade att hon fick möjligheten  att arbeta med en person som tittar på ytskiktet i hjärnan där man kan se hur hjärnan arbetar med hjälp av infrarött ljus. Med hjälp av ovannämnd teknik har de utfört tester där testpersonerna hade som en hätta på huvudet med mängd kablar kopplade till, samtidigt som de fick göra neuropsykologiska tester. Det gjordes tester med en hjärntrötthetsgrupp och en kontrollgrupp med friska personer. Från början låg de ganska jämt på energi, men efter testet på 2,5 timme försvann den mesta energin för gruppen med hjärntrötthet och många var trötta i flera dagar efteråt. Det gjordes två tester som handlade om snabbhet, där de skulle skriva koder på så kort tid som möjligt. Hjärntrötthetsgruppen tog längre tid på sig under båda testerna. Kontrollgruppen blev bättre under andra testtillfället, då de drog nytta av det de gjort första gången. Däremot när det kom till hjärntrötthetsgruppen  var det ingen skillnad i resultat mellan försöken, då de inte kunde dra någon nytta av sitt första försök.

Birgitta beskrev sedan att när de kopplade ihop de olika kognitiva testerna med hjärnaktiviteten kunde de se skillnader för grupperna. Kontrollgruppen hade hög aktivitet i hjärnans ytskikt medan gruppen med hjärntrötthet hade en lägre aktivitet. Hon trodde att de skulle kunna se mer skillnad över tid mellan första och andra försöket. Trots att energinivån upplevdes som lägre hos testpersonerna med hjärntrötthet under andra försöket, syntes ingen skillnad på hjärnaktiviteten mellan försöken. Slutsatsen av detta kan vara att hjärnan redan från början arbetade sämre och att det då inte fanns så mycket energi att ta av, utan de körde slut på den lilla energi de hade förklarade Birgitta. 

Strategier och behandling

Ju mer du vet om din egen kapacitet och energinivå, desto lättare kan du finna vad som tar och ger dig energi. Det är viktigt att  få en balans mellan aktivitet och vila förklarade Birgitta. Något av det mest krävande är att umgås med andra människor, men  det är också något som de flesta av oss finner vara oerhört viktigt för att må bra. För att orka aktivera dig kan det vara bra att vila innan och inte sätta upp andra aktiviteter under dagen. Sedan på plats kan det vara bra att kunna vara tydlig med att man snabbt blir trött och kanske kommer behöva kunna gå undan en stund för att ta det lugnt. Hon föreslog också alternativet att säga från början att man gärna hade velat stanna längre, men att man bara stannar en timme då man vet att man inte orkar längre. Detta är ett sätt att vara ärlig mot såväl sig själv som den man träffar, så slipper man framstå som att man vill gå hem för att man har tråkigt eller är ointresserad. Ju tydligare du är mot dig själv desto bättre.

Birgitta talade om vikten av att minska på såväl de yttre som de inre intrycken. Ett sätt att göra detta på kan vara att använda hörselkåpor eller solglasögon och finna vad som ger en god hjärnvila för just dig. Att sova är bra, men tyvärr fungerar det inte för alla utan tankar far omkring, Hjärnan har då fått arbeta men kroppen fått vila. Vad som ger hjärnvila är oerhört individuellt, exempel kan vara att meditera, gå i skogen, sitta tyst, pyssla med blommor och måla. Viktigt är att känna sig själv så man vet vad som ger lugn och vad som stressar upp, så du inte kör över dig själv, utan ger dig chansen till vila och återhämtning.

Motion anses ju annars vara något som är bra för hjärnan, men när du har en hjärna som inte mår helt bra, så kan du inte längre träna på samma sätt som du kanske gjorde innan. Du måste då finna en ”lagom-nivå” så du kan vara aktiv utan att köra slut på dig själv, vilket bara bygger upp en ökad hjärntrötthet.

När man lider av hjärntrötthet så är man inte lat när man vilar, utan man behöver gå i energisparläge för att orka med sin vardag. Arbetar du kan det vara bra att ha en mellandag då du är ledig och får chansen till paus och vila. Likaså under arbetsdagen är det viktigt med kortare pauser och att ta dem ofta.

För en del kan det underlätta att man styr upp in vardag så man har ett tydligt schema för varje dag med inlagda pauser och vila. Det kan verka fyrkantigt, men det hjälper  menade Birgitta. Det viktigaste är att man finner ett system som fungerar utifrån sig själv och sin hjärntrötthet. 

Medicinering

Birgitta gick sedan in på medicinering som stimulerar hjärnan. Hon presenterade forskningsprojekt gjorda på såväl det  entralstimulerande preparatet Metylfenidat som på dopaminstabiliseraren OSU6162. Detta preparat skärper uppmärksamheten  och motverkar hjärntrötthet genom att stabilisera signalsubstanserna dopamin och serotonin och motverkar överaktivitet. Medan Metylfenidat är ett centralstimulerande preparat som används vid bland annat ADHD och Narkolepsi.

Testresultatet visade att för de testpersoner som svarade bra på Metylfenidat, så gavs lindring i hjärntröttheten. De kunde inte gå upp i arbetstid men klarade däremot av att fortsätta arbeta på den nivå de hade, men framförallt klarade de av att delta mer socialt, vilket i sig bidrog till en ökad livskvalitet. Testresultatet för dopaminstabiliseraren OSU6162 visade liknande det förra preparatet att en del fick en minskad hjärntrötthet. Detta preparat är mildare än det förstnämnda. Ingen av preparaten kan bota, men en del fick viss lindring i sin hjärntrötthet. 

Mindfulness

Birgitta gick sedan vidare till mindfulness som alternativ eller komplement till medicinsk behandling. Vi som såg föreläsningen fick delta i en mindfulness övning under några minuter, vilken undertecknad kände gav ett skönt inre lugn, minskade stress och ökad energi.

Birgitta gick sedan igenom gynnsamma effekter som mindfulness kan ge, såsom vila till hjärnan, ökad koncentration och minskad oro och stress, för att nämna några.

Hon förklarade att mindfulness kanske inte fungerar för alla, men att många finner det vara en bra metod. Om någon är intresserad av att läsa mer om mindfulness så fick vi tipset från Birgitta att gå in på www.mindfulnessapoteket.se, där man också kan prova på en kort meditation samt anmäla dig till kurser  och utbildningar som bland annat Birgitta håller i.

Birgitta har tillsammans med Lars Rönnbäck gett ut boken ”Den ofattbara hjärntröttheten”, vilken går att köpa på nätet eller i bokhandeln. Birgitta förklarade att trots att hjärntrötthet är så pass vanligt, så saknas det mycket kunskap. Förhoppningen är att denna bok skall kunna bidra till en ökad kunskap och ge inspiration till mer forskning i ämnet.

Birgitta avslutade med att sammanfatta föreläsningen med att man skall respektera och ta sin hjärntrötthet på allvar. Tyvärr finns det ingen mirakelbehandling som kan ta bort hjärntröttheten, men lindring finns. Du måste bara finna det som fungerar för just dig. 

Källa artikeln är hämtad från Neuro.se och publicerades 2021-02-10

VINEERA finns till för alla utsatta för våld i nära

Detta är en politiskt och religiöst obunden intressepolitisk organisation, av och med de som levt med och i närheten av våld i nära relation. Medlemmarnas ståndpunkter och erfarenheter är viktiga för organisationens arbete och särskilt viktiga i vårt påverkansarbete mot myndigheter och sjukvården m fl.

Vi är en rikstäckande intresseorganisation för medlemmarnas intressen. Öppen för personer som levt eller lever med våld i nära relation, deras närstående, företag, organisationer samt yrkesgrupper som anser sig berörda och för dig som vill ha mer information i ämnet. Kunskap är nyckeln till förändring!

KORT OM OSS:

Vi som tagit initiativ till att starta VINEERA har själva levt och lever med våldsutsatthet. Vi vet mycket om hur det är att leva med våld och vad man hamnar i när samhället inte finns där - så som de borde.

Vi vill skapa gemenskap för oss alla även anhöriga och försöka driva viktiga frågor för oss - till varaktig förändring!

Det gör vi bäst genom att vara så många att vi inte kan tystas. Så kliv in i ljuset låt oss lyfta detta tillsammans oc hjälpa våra medmänniskor till en bättre framtid. Ju fler vi är desto starkare står vi!

VINEERA är i dagsläget en organisation underordnad - Open Collective och initiativet "Massvis" <_Länk till VINEERAS Massvis-sida_>

Lån tas för att överleva - inte längre för att konsumera

 
Skulder hos Kronofogden visar att fördomarna om ekonomiskt ansvar sällan stämmer överens med verkligheten. Det uppstår ofta inte av att man är slösaktig, utan av bristande marginaler och oförutsedda livskriser som sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. I Kronofogdens senaste statistik hade 342 135 personer skulder hos myndigheten vid årsskiftet 2025/2026. De vanligaste orsakerna är inkomster som inte räcker till grundläggande behov, och skulderna består främst av obetalda räkningar, boendekostnader och el. Lån tas för att överleva, inte längre för att konsumera. kronofogden.se

.
Socialtjänstlag-reformen (SOL) och behovet av förändring SOL har nyligen reformerats för att arbeta mer förebyggande, men som vi på VINEERA och många andra påpekar: systemen är fortfarande inte anpassade till de verkliga scenarier som människor hamnar i. Socialtjänsten måste bli bättre på att lyssna, förstå och anpassa sig – särskilt för de som är de mest utsatta.

När systemen sviker de utsatta

VINEERA möter våldsutsatta i nära relation som ofta hamnat mellan skydssnätet. Där ofta hela den utsattas närmaste krets av människor utraderats över tid, p g a förövaren. Människor man i normala fall kunnat vända sig till och få hjälp av. De utsatta riskerar till stor del att inte bli trodda hos soc och de hamnar därför mellan systemen. Socialtjänsten misslyckas ofta med att lyssna och förstå, och för företagare som utsatts för ekonomiskt våld blir vägen till Kronofogden och hemlöshet allför kort. Riksrevisionens granskningsrapport 2025:6 visar att ekonomiskt våld är en allvarlig fråga som ofta leder till långvarig ekonomisk utsatthet, och att regeringen har tagit vissa åtgärder, men att det fortfarande finns stora brister i skyddet för våldsutsatta. riksdagen.se

Samhället uppmanar dig som utsatt att lämna förövaren och den destruktiva relationen, men är du företagare som hamnat i denna livskris är du utestängd från de flesta av samhällets skyddssystem t ex socialtjänst. Där och då blir vägen till kronofogden och hemlöshet alltför kort - en alarmerande verklighet i Sverige.

Hur kan Sverige, ett land känt för sina sociala skyddssystem och
jämlikhet fallera så fatalt att bistå sina invånare i en allvarlig livskris?!

Finansinspektionens analys bekräftar att allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden, särskilt bland låntagare hos nischbanker och snabblåneföretag. En av tjugo som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden, vilket visar att det är de mest utsatta som drabbas hårdast fi.se. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa personer utsatta för ekonomiskt våld, men det finns fortfarande utmaningar i att upptäcka och stötta de drabbade i ett tidigare skede. jamstalldhetsmyndigheten.se.

Skulder som resultat av bristande marginalerKristoffers poäng om att skulder handlar om brist på marginaler, inte ansvar, förstärks av vår erfarenhet: systemen sviker de som behöver dem mest. Socialtjänsten och Kronofogden har en viktig roll, men det finns fortfarande stora utmaningar i att förebygga och hantera skuldsättning, särskilt för utsatta grupper. Det är dags att fråga hur vi kan bygga ett samhälle som verkligen skyddar sina medborgare i kris och inte lägger skulden på dem.

KÄLLOR

1. Kronofogdens statistik 2025/2026: Vid årsskiftet hade 342 135 personer skulder hos Kronofogden i Sverige. Stora regionala skillnader finns, och de vanligaste skuldtyperna är räkningar, boendekostnader och el. Läs mer: Kronofogden – Statistikrobot kronofogden.se.
2. Finansinspektionens analys (FI-analys 48): Allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden, särskilt bland låntagare hos nischbanker och snabblåneföretag. En av tjugo som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden. Läs mer: FI-analys 48 fi.se+1.
3. Riksrevisionens granskningsrapport 2025:6: Ekonomiskt våld i nära relationer är en allvarlig fråga som ofta leder till långvarig ekonomisk utsatthet. Regeringen har tagit vissa åtgärder, men det finns brister i skyddet för våldsutsatta. Läs mer: Riksrevisionen – Ekonomiskt våld riksdagen.se+1.
4. Jämställdhetsmyndighetens rapport: Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa personer utsatta för ekonomiskt våld, men det finns fortfarande utmaningar i att upptäcka och stötta de drabbade. Läs mer: Jämställdhetsmyndigheten – Ekonomiskt våld jamstalldhetsmyndigheten.se.
5. Kronis rapport om skuldsanering och socialtjänstens roll: Socialtjänsten har en nyckelroll i att ge Kronofogden kontext om skulder som uppstått på grund av ekonomiskt våld, men samarbetet behöver förbättras. Läs mer: Kronis – Skuldsanering och socialtjänst kronis.se.
6. SVT Nyheter om ökande skulder: Antalet personer med skulder hos Kronofogden ökar, och det är särskilt tufft för unga och personer med låg inkomst. Läs mer: SVT Nyheter – Skulder hos Kronofogden svt.se.

Källorna visar att skulder hos Kronofogden ofta beror på strukturella problem som de som har låg inkomst, sjukdom, arbetslöshet, våld i nära relationer och bristande stöd från samhället – inte enbart på individuellt ansvar. Socialtjänsten och Kronofogden har en viktig roll, men det finns fortfarande stora utmaningar i att förebygga och hantera skuldsättning, särskilt för utsatta grupper, att se och förstå situationen där människan är och inte låta sig förledas av fördomar och rigida regelverk .

Ska skyddsnäten fungera - måste vi lyssna på de våldsutsattas berättelser

Det är dags att lyssna. Verkligen lyssna. En uppmaning till alla men framförallt till det nytillsatta ministerrådet i frågan om våld. Lyssna nu till de kvinnor och män som överlevt våldsamma relationer, men som fortfarande lever i skuggan av eftervåld. Deras berättelser är inte bara personliga vittnesmål - de är ett rop på förändring av de system som idag sviker dem.

Eftervåldet är bara ett nytt kapitel. Av en pågående, systematisk nedbrytning som många tvingas leva med långt efter att de lämnat den våldsamma relationen. Det handlar om bl a ekonomiskt våld, där förövare använder sig av bodelningar och vårdnadstvister som verktyg för att fortsätta kontrollera och skada. Det gäller myndigheter och regelverk som i stället för att skydda, ibland blir instrument för förövaren att bedriva sitt våld. Det rör sig om ensamhet, där de som överlevt våldet lämnas att brottas med konsekvenserna på egen hand. En ond cirkel som många aldrig tar sig ur.

Konsekvenserna är omänskliga, utmattningen fullständig, efter att under åratal brutits ner av den man älskat och till slut klarat av att lämna - ändå fortsätter våldet, som eftervåld. Många av dem ser ingen annan utväg än att genom förödande, självdestruktiva beslut ge upp ekonomiska medel de har rätt till, t o m överväga att släppa kontakten med sina barn, eller i värsta fall till slut kanske ta sitt eget liv. Allt för att komma ifrån förövaren och få frid.

Varje dag utspelas tragedier i våldets spår, medan samhället står handfallet. Okunskap och bristande insikter om våldets och eftervåldets verkningar gör att detta kan fortsätta. Det här är inte en fråga om enstaka misslyckanden. Det är en fråga om skyddsnät som inte är anpassade till verkligheten. System som inte ser eftervåld som det strukturella våld det är. Myndigheter som inte ger de utsatta de verktyg de behöver för att bryta den destruktiva cykeln och ha en ärlig chans att återkomma till livet.

​Det är först när vi förstår hur omfattande problemet är som vi kan börja bygga lösningar som verkligen skyddar de utsatta – och bryter den onda cirkel som idag låter våld och eftervåld fortsätta.

Riksrevisionens granskningsrapport från 2025 visar att utövare av ekonomiskt våld och eftervåld ofta utnyttjar civilrättsliga processer, såsom bodelning och vårdnadstvister, för att fortsätta kontrollera och skada den utsatta. Rapporten påpekar också att möjligheterna till juridisk hjälp i dessa sammanhang är begränsade, vilket gör det svårare för våldsutsatta att bryta den destruktiva cykeln riksrevisionen.se.

Tillsammans i en organisation som VINEERA kan vi trycka på, för förändring att uppnå skyddsnät som är anpassade till verkligheten och dess problematik!

Misstro ett allvarligt hot mot demokratin!

Detta är första delen av en serie artiklar.

VINEERA ser hur misstron mellan människor påverkar vårt samhälle alltmer. Den minskande tendensen att inte längre visa sitt stöd i samma utsträckning som tidigare medför risker. Ett exempel är att i sociala medier låta bli att "gilla" något eller att inte dela varandras inlägg i samma utsträckning längre. När vi inte är tydliga i våra åsikter och intentioner blir tilliten i våra medmänskliga relationer urholkad! Tendensen är att uppföljningen av nya kontakter ofta uteblir. Görs detta på grund av brist på tid eller tillit? Hur ska vi kunna nätverka och bygga relationer när misstron får styra?

Tänk er bara hur ett litet barn som vill få uppmärksamhet för sina teckningar, inte får det av sina föräldrar alls. Med tiden tappar barnet lusten att rita, förlorar därmed ett uttryckssätt och lusten att skapa, - likt en växt som förtvinar av bristen på ljus och näring! Det här är inget vi behöver i vårt samhälle!

Att nätverka innebär också att visa tillit och lyfta varandra. Att detta tenderar att minska idag är en trend som kan få allvarliga konsekvenser. Vi matas konstant med information och stimuli via vår uppkopplade vardag som också innehåller utbyte med andra människor. I detta flöde kan det vara svårt att hinna stanna upp och reflektera över, - vad jag ska ta med mig och arbeta vidare med? Helt enkelt vad som är viktigt. Det kan leda till att vi inte längre tar oss tid att visa uppskattning eller stödja varandra på ett utvecklande, meningsfullt och medmänskligt sätt.

Detta kanske låter som bagateller gällande sociala medier, men när tilliten sätts ur spel påverkar det våra mänskliga relationer vilket i förlängningen också sätter spår i vem vi litar på! Vi får svårare att lita till nya kontakter som uppkommit utan att där finns kopplingar eller referenser till vårt övriga kontaktnät. - Kan jag lita på den person jag har framför mig och hens historia? 

Här blir det ett påtagligt och allvarligt problem. När vi inte längre tar oss tid att visa stöd, tillit eller följa upp, försvagas de mänskliga banden som är grunden för ett fungerande samhälle.

Tillit är en palindrom, det blir samma ord även om man läser det baklänges

Saxat ur: Jan Toréges inlägg "Tillit baklänges blir också tillit": 

Det är väldigt passande eftersom tillit bygger på ömsesidighet. Tillit baseras på ömsesidiga förtroenden mellan människor – det är individen i samspel med andra människor som avgör graden av tillit i ett samhälle. Problemet är att det inte går att vara tillitsfull om omgivningen är full av misstro. Det är inte rationellt eftersom man då riskerar att bli lurad och sviken. Har man blivit det tillräckligt många gånger så ökar misstron även hos den mest tillitsfulle. Detta är en viktig orsak till att tillit är så svårt att bygga upp och så lätt att rasera.  

Tillit och tolerans spelar stor roll för ett lands utveckling. Tillit till andra människor gör livet enklare: det är lättare att få stöd och hjälp när man behöver det, och med ett bra socialt nätverk öppnas fler dörrar i livet. De sociala friktionerna i samhället minskar. Utan tillit är det svårt att samverka med människor som man inte är nära förtrogen med. Samhällets transaktionskostnader minskar dessutom av tillit. Det blir mindre kostsamt att ingå avtal med andra, eftersom en handskakning kan räcka. Behovet av att skydda sig eller agera mot bedrägliga beteenden minskar, vilket markant ökar den ekonomiska aktiviteten.

Jan Toréges text om misstro och tillit belyser en av våra tids största utmaningar: hur vi kan återskapa tillit i ett samhälle där misstro växer. Hans analys om att tillit är en palindrom – samma ord oavsett om man läser det framlänges eller baklänges – är en träffande metafor. Tillit kräver ömsesidighet, och när den brister, riskerar vi att hamna i en ond cirkel av rädsla och polarisering. Något som ställs på sin spets under ett valår!

Misstro som ett strukturellt problem

Jag vill också påpeka att misstro mot myndigheter, såsom socialtjänsten, kan leda till att barn och utsatta grupper inte får den hjälp de behöver. Desinformation och upplevt utanförskap förstärker denna utveckling, vilket gör det svårare för myndigheter och samhället att fungera. När människor känner sig orättvist behandlade eller ignorerade, ökar risken för psykisk ohälsa och sårbarhet för de utnyttjade. 

Vi hamnar i en destruktiv spiral

Att inte bli trodd kan leda till att våldsutsatta härbärgerar en misstro till systemet. Vilken kan vara direkt livsfarligt, eftersom det kan hindra dem från att åter söka hjälp när de verkligen behöver den. Vi hamnar i en destruktiv spiral.

VINEERAs perspektiv: Tillit som en väg till förändring

- Jag måste sätta mig ner och fundera och analysera en stund. Idag har en organisation jag varit delaktig i att skapa funnits i tre månader, Hipp hipp hurra! Vilket i sig inte är länge för en organisation. Under dessa tre månader har vi som arbetat med den, vilket rör sig om två personer i huvudsak samt lite bollplanksarbete för de som också känner ett engagemang för vår organisation. Vi har också några strömedlemmar som gett oss sitt förtroende och visat att de tror på vår verksamhet.

Jag har sysslat med att nätverka i de sammanhang jag kan och verkligen försökt att nå ut till potentiella medlemmar och till personer som på många sätt skulle kunna vara nyckelpersoner för vår verksamhet. Personer vars arbete och intresseområde till stor del ligger i linje med vår organisations inriktning och vad dessa personer själva arbetar med, brinner för och lägger ner sin själ i. 

Detta är mitt tredje projekt rörande våldsutsatta. Ett av mina tidigare projekt är idag en aktiv verksamhet, inom en kommun som gjort vägen till hjälp och insatser för utsatta enklare och kortare. Mitt andra projekt var att starta upp en utbildning inom folkhögskoleväsendet för våldsutsatta som gick i stå då utvecklingsmedel saknades.

Jag ser ett stort problemområde för vårt land, kanske för hela välden i att människor i stor utsträckning slutat visa tilltro till varandra. Upplevelsen idag är att majoriteten numera har längre till att sträcka ut en hand för en medmänniska. Se bara på hur många personer reagerar vid en olycka. De tar fram sin telefon och filmar, - det är bra "content"!

På VINEERA ser vi hur misstron påverkar vår organisation och de våldsutsatta. Många av dem har upplevt att samhället svikit dem. De har inte blivit trodda, har inte fått den hjälp de behöver, eller har känt sig övergivna av systemet som ska skydda dem. Detta är en av anledningarna till att vi arbetar för att skapa en organisation med gemenskap där människor kan känna sig sedda, hörda och vi tillsammans blir en tydlig röst i debatten. För att bygga det krävs just tillit, tillit från de våldsutsatta för vår organisation men också tillit från oss till vår omgivning att de vill medverka och bära vårt budskap om medlemsorganisationen VINEERA vidare för att nå fler. Att stötta och visa tillit och empati kostar oftast väldigt lite!

Tillit kan byggas upp igen

Genom att erbjuda kunskap, stöd, en plattform där människor kan dela sina erfarenheter och ge de våldsutsatta en röst i samhällsdebatten kan vi hjälpa dem att återfå tilliten. När vi gemensamt åstadkommer förändring, skapar vi också tilltro både till dem själva och till samhället. Det är ett långsamt arbete, men det är möjligt - med er hjälp.

En gemensam utmaning

Jan Toréges text påminner oss om att tillit och tolerans är avgörande för ett fungerande samhälle. Det är lätt att känna hopplöshet när misstron växer. Det är viktigt att komma ihåg att tillit byggs genom handling. Varje gång vi sträcker ut en hand till en medmänniska, varje gång vi lyssnar och varje gång vi agerar oss med empati, bidrar vi till att återskapa den tillit som samhället så väl behöver. Speciellt i denna tid av oro i omvärlden.

Läs gärna Jan Torége inlägg på hans blog Socialt Kapital!

- Tanken är att bloggen ska bli en portal för frågor som rör ämnen som tillit, tolerans och socialt kapital. Jag vill här samla det som andra skriver om dessa ämnen, tipsa om artiklar, böcker och videoklipp samt själv skriva om de tankar jag har. Jag har egen firma och tar gärna uppdrag som föreläsare, skribent eller konsult inom detta område. Kontakta mig om du/ni vill veta mer! OBS! Det har blivit märkbart svårare att nå ut med blogginlägg idag. Allt fler väljer att ställa sina frågor direkt till AI-tjänster istället för att söka efter och klicka sig in på länkar, vilket gör vi som bloggar får allt färre besökare (även om AI tar information från oss). Om det ska vara meningsfullt att skriva i framtiden måste det finnas ett sätt att nå ut, och därför är prenumeranter numera en förutsättning för att det ska vara värt att lägga tiden och energin på att skapa nytt innehåll. Om ni uppskattar mina texter får ni därför jättegärna prenumerera på min blogg. <- Jan Torége - >

#MisstroEllerTillit, #TillitISamhället, #SocialaMedierOchTillit, #Våldsutsatta, #VINEERA, #Samhällsutveckling, #Nätverkande, #EmpatiOchStöd, #Demokrati2026, #Samhällsförändring, #TillitByggerSamhälle, #MänskligaRelationer, #MisstroSomHot, #TillitSomVerktyg, #Samhällsdebatten, #TillitFörFramtiden