Lån tas för att överleva - inte längre för att konsumera

 
Skulder hos Kronofogden visar att fördomarna om ekonomiskt ansvar sällan stämmer överens med verkligheten. Det uppstår ofta inte av att man är slösaktig, utan av bristande marginaler och oförutsedda livskriser som sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. I Kronofogdens senaste statistik hade 342 135 personer skulder hos myndigheten vid årsskiftet 2025/2026. De vanligaste orsakerna är inkomster som inte räcker till grundläggande behov, och skulderna består främst av obetalda räkningar, boendekostnader och el. Lån tas för att överleva, inte längre för att konsumera. kronofogden.se

.
Socialtjänstlag-reformen (SOL) och behovet av förändring SOL har nyligen reformerats för att arbeta mer förebyggande, men som vi på VINEERA och många andra påpekar: systemen är fortfarande inte anpassade till de verkliga scenarier som människor hamnar i. Socialtjänsten måste bli bättre på att lyssna, förstå och anpassa sig – särskilt för de som är de mest utsatta.

När systemen sviker de utsatta

VINEERA möter våldsutsatta i nära relation som ofta hamnat mellan skydssnätet. Där ofta hela den utsattas närmaste krets av människor utraderats över tid, p g a förövaren. Människor man i normala fall kunnat vända sig till och få hjälp av. De utsatta riskerar till stor del att inte bli trodda hos soc och de hamnar därför mellan systemen. Socialtjänsten misslyckas ofta med att lyssna och förstå, och för företagare som utsatts för ekonomiskt våld blir vägen till Kronofogden och hemlöshet allför kort. Riksrevisionens granskningsrapport 2025:6 visar att ekonomiskt våld är en allvarlig fråga som ofta leder till långvarig ekonomisk utsatthet, och att regeringen har tagit vissa åtgärder, men att det fortfarande finns stora brister i skyddet för våldsutsatta. riksdagen.se

Samhället uppmanar dig som utsatt att lämna förövaren och den destruktiva relationen, men är du företagare som hamnat i denna livskris är du utestängd från de flesta av samhällets skyddssystem t ex socialtjänst. Där och då blir vägen till kronofogden och hemlöshet alltför kort - en alarmerande verklighet i Sverige.

Hur kan Sverige, ett land känt för sina sociala skyddssystem och
jämlikhet fallera så fatalt att bistå sina invånare i en allvarlig livskris?!

Finansinspektionens analys bekräftar att allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden, särskilt bland låntagare hos nischbanker och snabblåneföretag. En av tjugo som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden, vilket visar att det är de mest utsatta som drabbas hårdast fi.se. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa personer utsatta för ekonomiskt våld, men det finns fortfarande utmaningar i att upptäcka och stötta de drabbade i ett tidigare skede. jamstalldhetsmyndigheten.se.

Skulder som resultat av bristande marginalerKristoffers poäng om att skulder handlar om brist på marginaler, inte ansvar, förstärks av vår erfarenhet: systemen sviker de som behöver dem mest. Socialtjänsten och Kronofogden har en viktig roll, men det finns fortfarande stora utmaningar i att förebygga och hantera skuldsättning, särskilt för utsatta grupper. Det är dags att fråga hur vi kan bygga ett samhälle som verkligen skyddar sina medborgare i kris och inte lägger skulden på dem.

KÄLLOR

1. Kronofogdens statistik 2025/2026: Vid årsskiftet hade 342 135 personer skulder hos Kronofogden i Sverige. Stora regionala skillnader finns, och de vanligaste skuldtyperna är räkningar, boendekostnader och el. Läs mer: Kronofogden – Statistikrobot kronofogden.se.
2. Finansinspektionens analys (FI-analys 48): Allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden, särskilt bland låntagare hos nischbanker och snabblåneföretag. En av tjugo som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden. Läs mer: FI-analys 48 fi.se+1.
3. Riksrevisionens granskningsrapport 2025:6: Ekonomiskt våld i nära relationer är en allvarlig fråga som ofta leder till långvarig ekonomisk utsatthet. Regeringen har tagit vissa åtgärder, men det finns brister i skyddet för våldsutsatta. Läs mer: Riksrevisionen – Ekonomiskt våld riksdagen.se+1.
4. Jämställdhetsmyndighetens rapport: Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa personer utsatta för ekonomiskt våld, men det finns fortfarande utmaningar i att upptäcka och stötta de drabbade. Läs mer: Jämställdhetsmyndigheten – Ekonomiskt våld jamstalldhetsmyndigheten.se.
5. Kronis rapport om skuldsanering och socialtjänstens roll: Socialtjänsten har en nyckelroll i att ge Kronofogden kontext om skulder som uppstått på grund av ekonomiskt våld, men samarbetet behöver förbättras. Läs mer: Kronis – Skuldsanering och socialtjänst kronis.se.
6. SVT Nyheter om ökande skulder: Antalet personer med skulder hos Kronofogden ökar, och det är särskilt tufft för unga och personer med låg inkomst. Läs mer: SVT Nyheter – Skulder hos Kronofogden svt.se.

Källorna visar att skulder hos Kronofogden ofta beror på strukturella problem som de som har låg inkomst, sjukdom, arbetslöshet, våld i nära relationer och bristande stöd från samhället – inte enbart på individuellt ansvar. Socialtjänsten och Kronofogden har en viktig roll, men det finns fortfarande stora utmaningar i att förebygga och hantera skuldsättning, särskilt för utsatta grupper, att se och förstå situationen där människan är och inte låta sig förledas av fördomar och rigida regelverk .